torsdag 13 april 2017

Sorgens dimma

Allra värsta början på en tidig morgon i förra veckan.

I nästan samma minut som jag föddes, dog min pappa efter en lång och mycket jobbig period.
Alla hann i tid för att träffa honom de sista dygnen.
Nu råder stillhet och ro för pappa och sorg med allt vad det innebär i olika skepnader för alla oss runt omkring. Känslorna har haft och har ännu sina dalar.

Jag hämtar styrka hos de mina och i trädgården. Där är också stilla och det har stannat upp. Med kylan sker knappt något.


Några aurikler skrek efter omvårdnad, de hörsammades och omplanterades. Blir spännande att få se hur blommorna blir, ett litet lotteri är det ju. Nu har de fått bättre förutsättningar i alla fall.


Vi fick huset fullt med barn och barnbarn. Så mycket sann glädje att se dem tillsammans. De ger kraft att orka med i dessa dagar.

Den surrealistiskt makabra inledningen på min (mycket ojämna) födelsedag avslutades med ett dämpat stillsamt firade långt senare samma dag.

Tillsammans tar vi en dag i sänder.
Ha en fin påskhelg alla!
/Anette

torsdag 30 mars 2017

Våren hittills

Spaning, spaning och åter spaning. Det är mycket så för min del på vårkanten.
Spanar uppåt och lystrar till fåglarnas återkomst. Stannar till och tittar på dem. Vilken resa de gör, många mil kvar innan de är framme vid sina mål.

Vädret har varierat.
När det är kyligare slår krokusen ihop sig. Väntar.

Synliga på varma dagar. Fladdrar från blomma till blomma. En stund i solen däremellan.

Absolut vårtecken; ramslök som satt ordentlig fart.

Fart bland insekterna. Nyckelpigor har varit synliga och fyra liljebaggar har jag hittills klämt ihjäl.

Honungsdoftande 'Sam Arnott' en solig dag. Annars sluter blommorna sig och väntar på bättring i väderleken.

En knippe vanlig snödroppe (från olämplig placering) som jag tänkte skulle föröka sig har tagit sig bra,  sedan de kan planteras ut i grupper.

En primula har vaknat i skuggrabatten. Primula mistassinica har tömt hela puderförpackningen över sig.

Buskpionerna knoppas alltmer.

På spaning bland alla småkrukor. Liv i det mesta. Alla behöver de omplanteras i större krukor.

När snön försvunnit ser jag varför det kommer krolliljor "överallt". Jo, de är fina, men omtyckta av de där små röda. Nåja har ju redan börjat bekämpa dem. Kanske de blir något färre i år?

Det som blommar är snödroppar, krokus, vintergäck och våriris. Blåsippor förstås, den fyllde röda liksom de "vanliga". Allt de där hinner jag njuta av den här våren som är olik de tidigare i och med att jag är hemma om dagarna. Tre månader har gått och jag ångrar ingenting.

"Vårtecken" är helgens tema på Blommig fredag och här kommer flera att presentera sina bidrag:
http://blandrosorochbladloss.blogspot.se/2017/03/vartecken-blommig-fredag.html

Hoppas ni alla får en härlig första helg i april!
/Anette

onsdag 29 mars 2017

En okänd

En backsippa av något slag. Egen sådd, men just vid de här finns ingen liten etikett nerstucken i kanten. Dessutom har jag missat att notera i min anteckningsbok när de planterades ut. Nästa steg är att kolla bakåt bland det jag skrivit in om pulsatilla-sådder. Annars är det bara att ge mig till tåls, för de laddar upp med många fler blomknoppar.

Den här har namnet Pulsatilla halleri. Knopparna är lite smalare form och betydligt större än de på första bilden. För första gången ska den blomma!

En som tappert kikar upp mitt i fjolårsplantan är en Gentiana kurroo. Den har heller aldrig blommat tidigare. Att de lever här är plus bara det. Kommer från Himalaya där den är en hotad art.

Första våririsen att slå ut blev den lite bleka men läckra 'Katherine Hodgkin' De vanliga blå har tagit färg men inte mer.
Den sköna värmen pausade och jag har slagit mig till ro inomhus med att så luktärter och läsa en god bok.
/Anette